Åh som jag önskar att du var här nu,
jag vill bara höra dina hjärtslag.
Åh som jag önskar att vårt krig tog slut,
jag har lärt av mina misstag.
Och du är lika ensam som jag.

Idag känner jag mig "kentig", detta är ett uttryck som säkert ingen förstår mer än jag själv, men "kentig" är vad jag är idag. Det är då man kan relatera till alla låtarna och bara vill ligga kvar i trosor & t-shirt med en kopp te och lyssna på dem. Men, eftersom jag ska bli psykolog och därför måste ha jädra bra betyg, måste jag ha närvaro. Så det blev att gå upp, duscha, dra på ett par jeans och en tröja och nu sitter jag här i brist på annat. Jag vet inte vad jag tänker på egentligen och jag vet verkligen inte varför. Den där meningen blev himla mystisk men om jag blurrar ut allt här, vad finns då kvar inom mig? Ett stort svart hål? Tja, det känns så redan nu iförsig, men vi behöver ju inte göra hålet större, eller djupare.

Imorgon. Imorgon är väl ordet som ekar i huvudet. Vad händer imorgon? Vem ringer imorgon?
Ja vem bryr sig när idag blir igår och imorgon blir idag?

Time will tell..