Åh fyfan, fyfan för dig. I gave you everything and never asked for anything and look at me, I'm all alone. Asså du anar inte hur fucking ledsen jag är nu, jag önskar att jag kunde vara arg, men jag kan bara vara ledsen. Jag försöker förstå vad jag förlorar, en vän, en jävligt skön vän. Hur kan du säga så, asså det var nog som en käftsmäll, mm en hård käftsmäll. Jag står upp för vår gemensamma vän, du dömmer mig för detta och anser att jag är onormal? Var kommer all drama ifrån egentligen? Ja inte är det ifrån mig i alla fall och om du känner att du bara vill ringa mig när du undrar varför jag kommenterar bloggar så är det fine by me, eller nä det är inte fine alls för det är lågt, så himla lågt. Men du får dina ryck, i fredags var ett exempel på ett sådant. När du behöver och när du vill, ja då duger jag. Usch jag vill spy. Vad hände med allt egentligen? Det låter fel att skriva detta, så fel, men vad hände med oss? Det fanns väl ett oss? Asså inte på det där sättet, men jag blir bara så förbannad, för jag fanns fan alltid där, var det någonting så var jag där. Jag är äkta, det är jag verkligen och det gör ont i mig att då få slängt i huvudet att det jag faktiskt litat på var så himla falskt, det var bara påhitt alltihop. Eller? Ja jag kommer alltid att undra om allt bara var falskt eller om det var något äkta.

Nä nu ska jag lägga tid på den människan som just nu lyser upp hela min vardag, Jennie Ström asså du anar inte, du anar inte hur mycket du betyder för mig. Det är som vi sagt tidigare, det är sjukt att vi på så kort tid kommit varandra så nära, men underbart är det för jag har hittat en vän att lita på. Och jag älskar dig, du är en underbar själ och du är värd det bästa. Du har mig där i alla väder, jag står bakom dig i allt v

Just nu vill jag bara stortjuta, men det kan botas, det måste gå. Tiden har varit otroligt kul med dig min vän, men all good things come to an end sägs det och så blev det den här gången, tyvärr.