Don't take me for a fool.
Helgen är slut, men det är lov så det gör inte mycket. Fredagen var underbar, det har vi redan kommit fram till. Gårdagen var skön, det började med att Gummsi & Vivi kom över. Dock va jag bakis som få och hade craving på pizza. Kvällen spenderades med just en pizza samt Vivi & Jonas. När klockan var lite i tolv tog jag bussen in och mötte en full baby på gustav, han fick sin nattamat och det blev taxi hem sen. Idag tog vi oss lite in till stan för att ha en syskondag med min lillebror Alexander. De andra lillsyskonen kunde tyvärr inte, men mysigt blev det ändå och vi såg "Yes Man" med Jim Carrey. Innan dess tog vi lite fika på Espresso House och Alex fick sin julklapp. Efter bion droppade vi av Alex för att sedan julhandla klart på Burlöv Center. Jag hittade dessutom lite underkläder till mig själv, vilket aldrig sitter fel. Det blev en sen, men väldigt god och mysig middag. Dessutom lyckades vi tvätta, damma och dammsuga. Creds till oss!
Därefter blir det mesta svart, suddigt och jobbigt. Jag känner mig besviken, sviken, lurad och äcklad av det hela. Jag ger för mycket. Jag är inte girig, men är det för mycket begärt att någon som man ger så mycket av sig själv till ska tänka på en, uppskatta en och absolut inte ta en förgivet? All denna omtanke från min sida, all for nothing. Jag tänker aldrig mer, ALDRIG MER, ge en enda sekunds omtanke och få absolut ingenting tillbaka. Inga goda cheesburgare, inga snälla sms, inga uppskattande telefonsamtal och inga erbjudningar om att du kunde få vara här. Nä, jag är ledsen, men jag har faktiskt rätt att känna mig besviken, sviken och lurad. Det jag begär har inte ens ett värde, det kostar inte en spänn. Om det är så svårt och om jag är värd så lite, då är det kanske inte meningen att jag ska ge det mesta av mig själv heller.
Därefter blir det mesta svart, suddigt och jobbigt. Jag känner mig besviken, sviken, lurad och äcklad av det hela. Jag ger för mycket. Jag är inte girig, men är det för mycket begärt att någon som man ger så mycket av sig själv till ska tänka på en, uppskatta en och absolut inte ta en förgivet? All denna omtanke från min sida, all for nothing. Jag tänker aldrig mer, ALDRIG MER, ge en enda sekunds omtanke och få absolut ingenting tillbaka. Inga goda cheesburgare, inga snälla sms, inga uppskattande telefonsamtal och inga erbjudningar om att du kunde få vara här. Nä, jag är ledsen, men jag har faktiskt rätt att känna mig besviken, sviken och lurad. Det jag begär har inte ens ett värde, det kostar inte en spänn. Om det är så svårt och om jag är värd så lite, då är det kanske inte meningen att jag ska ge det mesta av mig själv heller.
Feedback!
Trackback