Idag har det varit skola mellan 8.15 - 15.00 sen stack jag till familjen i Oxie och hälsade på. Snackade lite, fikade och sen var det träning. Två timmars teknik och styrka. Vi övade bl.a. piruetter idag, trevligt men jobbigt. Sen började vi lite på en koreografi som är åt det jazziga hållet vilket är uppskattat, vi behöver ju inte alltid dansa som grottmänniskor, haha. Så nu dansar vi två street/house koreografier och en jazz till "Bleeding love", sjukt bra är den. Imorgon börjar skolan redan 8.10 med Info&Layout, usch usch usch. Jag som sitter med migrän för andra dagen vill verkligen inte upp då. Dessutom är det min deppvecka denna veckan, jag bara orkar inte mycket, jag känner mig helt värdelös och pallar inte allt snack runt omkring. Dessutom vill jag göra något som alla hade hatat mig för om jag sa det till någon. Den enda som vet är baby och detta eftersom jag ändå inte lär göra det förrän en annan tidpunkt i mitt liv. Ibland vill man inte vänta, men i detta fallet får jag bita ihop och göra det.

Nä nu tänkte jag försöka få ur allt snack ur skallen, det är som vissa ord ekar i huvudet på en hur länge som helst efter folk sagt något. Varför? Jag vill ju inte ens tänka på det, jag hade mått mycket bättre av att strunta i det. Så jag dämpar detta med popcorn och läsk, jag vet inget annat jag kan göra. Det är bara så typiskt att man inte kan duga som man är alltid. Jävligt synd, men sant. OVER&OUT!

Quick fix and heartbeats, gets me so easily.
Now you got me on my knees,
this will be the death to me.
Tic tac, time goes by, hits me so suddenly.
How you knock me off my feet,
I'm the Queen of Apologys.

I blame no one, but myself.
So honestly, is this how it's gonna be?
Tell me, who's the enemy?
Monkey on my back keeps me so desperatly.
How you got me on my knees,
this will be the death to me.

This will be the death to me,
I'm the Queen of Apologys.

This will be the death to me,
this will be the death to me,
I'm the Queen of Apologys.