Du är drömmarna jag drömmer ibland.
Jag finner inga ord gott folk, från att ha varit så "lycklig" till detta, det stämmer inte, det går inte ihop, varför? Varför avslutas en trevlig kväll/natt så. Fine om leendena inte var heläkta all the way through, men allt är bättre än tårar & skrik. Jag orkade inte ens skrika, du skrek. Jag vet inte hur många "dra åt helvete" jag fick slängda i huvudet. Och jag går igenom kvällen om och om igen och jag förstår verkligen inte. Okej det var stelt först sen tog jag sats, jag var the bigger person och sa hej med en kram som jag inte ens vill tänka på, den kändes så fucking bra och då kändes allt bra. Vad hände sen, vi dansade, vi skrattade, vi snackade, jag fick en hand i midjan, så där som det var innan, ja allt var ändå lagom & bra, men då blir det total kaos. Förstår inte hur man kan slå någon på röven och ha kul och en timme senare skrika som en galning att man inte vill ha med personen att göra mer. Jag tömde nog tårkanalerna kraftigt och frös häcken av mig. Men droppen kom med fingert & spottet, förtjänade jag det? Kom hem fem och kan inte påstå att jag sovit alls. Jag vaknade var femte minut och at the time orkade jag inte ens undra varför jag tänkte på dig. Kanske är det för smset som avslöjade att du ville prata med mig bara. Tyvärr han du somna, men jag tror det är som jag hört, när där är andra är det inte lätt att hålla nivån normal och vara resonlig. Där var för mycket folk runt omkring, för mycket sprit i kroppen. Det var i alla fall inte meningen att gårkvällen/natten skulle sluta som den gjorde, hade jag vetat det hade jag hållt mig hemma, trots de elva åren. Men jag säger till er alla nu, måste ni välja så välj honom. Jag får gå vidare, jag klarar mig. Det är bättre jag erbjuder mig själv än håller fast i något som någon annan drar ur handen på mig, jag är ändå inte stark nog, tyvärr.
Feedback!
Trackback