Åh, dessa dagarna, de har varit upp och ner. Jag tror inte jag har sovit mer än någon timme per natt och mat har jag inte heller fått. Jag känner mig maktlös, handikappad och helt paralyserad. Jag skakar och gråter om vartannat och helt ärligt så vet jag inte om jag någonsin efter detta kommer att kunna ta det lugnt och inte oroa mig. Jag vet att det finns synpunkter på hur mycket jag bryr mig, men jag har faktiskt alltid varit denna människan, det finns en anledning till varför jag vill bli det jag vill bli och eftersom jag själv haft det jävligt tidigare så känner jag en stark vilja att bara rädda hela världen, rädda de som mår piss och rädda de som hamnat fel. Jag vill bara bära världen på mina axlar hur omöjligt det än låter. Och hela världen innefattar dig också, du är en stor del av världen. Det låter sjukt, men här kommer det, du är en stor del av min värld <3

Idag är det fredag och jag ska släppa loss lite hoppas jag. Vad det innebär is yet to find out, men det är fredag och möjligheterna finns där. Imorgon bär det av till en av mina två lillebrödrar som fyller tolv, det är faktiskt mycket och jag kan inte förstå att han blir tonåring om bara ett år, sinnes! Har bestämt runt två i Arlöv så då tar jag mig härifrån vid ett. Efter detta ska jag träffa Nisse och ha lite hemmakväll med henne. Sunes jul & Sunes sommar, hej! Ska bli riktigt trevligt för att sedan på söndag jobba och plugga. Planeringsfreaket här ja, fast ikväll finns där ju faktiskt inga konkreta planer, så jag får väl fixa det. How about now? Låter vettigt!

Peace and take care!