Lördag morgon, eller egentligen förmiddag. Men har man inte sovit något är det lätt att ta fel. Skrev jag inte för en vecka sen att jag skulle sluta vara så naiv och blåögd? Ja det har inte blivit så i varje fall, ingenting har förändrats direkt, åh det är så jag vill skrika, men grannarna får inte veta. Fast de måste vara döva om de inte hört hur jag gråtit mitt i natten de senaste dygnen. När hela huset är tyst och sover sött, det är då jag ligger här, vaken. Med här menar jag på soffan, här har jag spenderat mina nätter. Alla lamporna har varit tända, tv;n har varit igång och jag, jag har knappast fått en blund. Då frågar sig alla varför, hur kommer det sig? Jo, när jag är orolig och när jag bryr mig, då går det knappt att blunda, jag förmår mig inte själv att sova, eller äta. Jag förmår mig inte att må bra, att låtsas som ingenting, när jag vet att allting inte alls är som det ska.

Idag tänker jag dock försöka, jag ska försöka bättre än igår. Tänkte se om jag kommer iväg och solar som jag sagt en vecka nu, ska till någon blomsterbutik och fixa till imorgon, sen är det Arlöv och lillebrush som gäller och efter detta är det hem och bara vara med Nisse, måste dock ringa henne innan of course. Jag avrundar med att berätta att jag ska lägga ner, för det är inte värt det om jag ska må dåligt samtidigt som människan i fråga pissar på att jag bryr mig överhuvudtaget. Dock kommer min telefon alltid att vara igång och jag kommer alltid ha en plats för dig, så är det bara för sån är jag. Alla ni andra där ute, synpunkter, varsågod, men ni ska veta att jag inte kan förändras på detta plan, det går inte att inte bry sig om vänner. Jag hade gjort precis detsamma och precis lika mycket för alla mina vänner. Jag hade inte kunnat leva med mig själv annars.

Puss & kram <3