Andra inlägget idag, var tvungen helt enkelt. Ja Lilla Sofie-stuk på den låten, Ben Harper - Waiting for you, riktigt sorgligt faktiskt. När man väl bestämt sig blir det inte lättare, det blir bara svårare. Man går igenom det ändå, var dag, var kväll, var natt. Jag blir så förbannad på mig själv också, jag har ju inte gjort något fel i det här, men ändå, ändå sitter jag här nu och slösar tid, tankar och ord. Jag fortsätter att vänta och hoppas, för vad kan jag mer göra än just detta? Älska? Nä. Glömma? Nä. Förlåta? Nä. Usch, låten slutade nyss med några väl valda ord; "What else can I do, but keep waiting for you?" Nä jag hoppas att boken ger mig viss closure, även om det aldrig kommer att lösa allt genom att skriva en bok så kan man hoppas på att det löser en del. Kanske kan jag helt sluta klandra mig själv. Det har aldrig varit och kommer aldrig att vara mitt fel. En dag vill jag tro dessa ord. Och en dag vill jag tro att ett liv helt utan dig är möjligt. För just nu spökar du överallt och det är jobbigt, riktigt jävla jobbigt. Jag vet att det finns de som har det tio gånger värre, men just nu känns det hopplöst, förlåt.

Idag var det solning, dusch, frukost och sen skolan. Stack till en mässa med Ivana efter det om utlandsstudier, tyvärr var där inte mycket info om psykologistudier i Storbritannien, men jag skrev upp mig så vi får se om jag får hem lite info. Jag kommer först och främst försöka komma in i Sverige eller Danmark, jag vill kunna bo kvar här, men går det inte så blir det nog Storbritannien. Måste säga att Skottland lockar med endast tre år, (i Sverige tar det fem år), och gratis skolgång. Efter mässan stack jag till jobb, blev 125 kr. i timmen idag och sen tog jag tåget till Oxie. Sitter här, magen kurrar lite och även om jag är rädd om brädan, som Sara så fint kallar den, så måste jag nog få något i mig nu. Vi hörs imorgon bloggen, då blir det första träningen för terminen också, spännande, haha ;p

God natt & sov gott peeps!