Här sitter jag och baddar såren med salt.

Jag älskar dig. Jag älskar er. Mitt hjärta. Mina hjärtan.
Den enda som verkligen älskar mig är du.

Ibland faller man och reser sig direkt, ibland faller man och ligger kvar ett tag. Oavsett vad så löser allting sig, förr eller senare. Det är mycket just nu. Många spridda tankar och allting ska gå runt. Det viktigaste är att jag faktiskt kan se ljuset så att säga. Studenten är ett stort ljus som jag verkligen kan se framför mig. Innan dess finns det en massa små ljus också. Jag tänkte inte skriva ett långt inlägg, det mesta förklarades igår, det är många ekrar i hjulet som snurrar. Vi hoppas att de alla håller hela vägen helt enkelt. Nu ska jag ha lite egentid. Jag ska dra av mig kläderna, tvätta bort sminket, plocka ögonbrynen, fixa naglarna och mysa i sängen lite. Morgondagen bjuder på UM, skola, träning, uppvisning och plugg. Yours sincerely, N.

I didn't make you.
I know you wanted to.
You lie and you deny.
It's sickening me.
You're a disease.
Honesty is the only cure.
I'm afraid I'll never get that though.

Feedback!

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback