Positivt istället för negativt. Herregud, det är ju massor runt omkring nu. Toppen egentligen!
Efter inlägget med berättelsen om allt så messade jag min smålänning.
Klockan vart runt fyra på natten och efter träning + flera liter mjölk sussar han oftast, spädbarnet i grottan ;p
Jag förväntade mig inte svar förrän femhundra år senare, men det kom svar direkt.
Tyvärr p.g.a. feber och huvudvärk, men svar fick jag i alla fall.
Självklart blidde det ett 1.5 timmes-samtal ungefär, klockan halv sex på morgonen sussade jag.
Jag försov mig därför och stressade som fanken. Hann inte med ett skit av det jag måste ta tag i p.g.a flytt osv.
Dock är jag som mest effektiv under press så eftersom flyttlasset går på torsdag kl. 8:00 är det chill.
(JADÅÅÅÅ! Lägenheten är done and done, nu ska bara tuff tuff-tåget rulla in på fredag också).
Dessutom så får jag på torsdag även avslöja hemlisen som jag burit på sen september.
Fullspäckad vecka och helg. Damn, JAG LÄNGTAR SÅ JAG SPRICKER!!!

Måste tacka för all respons angående min medverkan i barn- och ungdomsprogramet Rebellen på SVT.
Missade ni det så check it out NOW http://svtplay.se/v/1773491/rebellen/del_4_av_8
Intervjun är utspridd så jag medverkar flera gånger under programet.
Först medverkan i radio och nu detta, det är häftigt och jag ska verkligen fortsätta med självbiografin.
Kanske hinner jag med att besöka fler klasser snart också. Det är så viktigt för mig.

Dessutom måste jag berätta, än en gång, Gummsi (eller Nathalie Frantzén), jag älskar dig massor!
Tack för att du är min äldsta & bästa vän.
Förstod först inte om det vart du som kommenterade eller ej, men tack än en gång.
Jag står bakom dig i allt, precis som du står bakom mig i allt.
Och alla ni andra som stöttat angående inläggen och kommentarerna, lots of love!

Sen stillade Svante lite nyfikenhet med hjälp av en hemsida som kollar upp ip-nummer.
"Anonyma" kommentarer är ju pinsamt, patetiskt och omoget, but hey, jag varken kan eller vill uppfostra världen.
Så eftersom jag visste om två av tre kollade jag det ena bara och vips så vart det inte lika anonymt längre. Habo, Sverige.

Just det, mitt ena nyckelben bara försvann, men inte det andra.
Med ett BMI på typ 19 så skymtas nyckelbenen ju, men nu skymtas bara ett, det andra försvann som sagt.
Jag är redigt svullen omkring det och det är riktigt ömt liksom. Dessutom mår jag illa av det.
Kanske sysslar "Habofolk" med voodoo? Hahaha, får i alla fall besöka farbror doktor med detta också.
Dock finns det egentligen ingen tid för sånt, men efter sjukhusvistelsen på Mallis skjuter man inte upp sånt igen.

Nu måste jag sussa så god natt & sov gott.