Jag jobbar ihjäl mig känns det som, men jag är inte den som är den. Det finns ingenting som kan stoppa mig, jag vill leva lyckligt och jobb för mig ingår då. Funderar på om jag ska unna mig att resa bort, frågan är bara var & när. Dessutom med vem. Hmm. Är sugen på antingen riktigt varm eller riktigt kallt, längesedan man åkte skidor ju. Men samtidigt lockar weekend i maffig storstad. Gaaaah, what to do, jo jag får helt enkelt fortsätta att överväga detta.

Så annars då. Whaddup?! Jo jag känner faktiskt mig mer illa till mods än någonsin, men samtidigt känner jag att jag måste lära mig igga en del personer och liksom skaka av mig alltihop. Tycker bara att folk är märkliga. Om man snackar illa om en person, (inte skitsnack utan fakta), anser att denna är dittan och dattan, då rusar man väl inte och hänger med personen i fråga sedan. Inte om man prioriterar sin riktiga vän framför, som dessutom sårats mycket av den där andra personen. Hur som helst, jag är fed up gällande falskhet och även om jag ibland överreagerar, finns stunder då jag inte reagerar alls. Jag är dessutom ovanligt rädd för att bli besviken igen, som för många gånger förr. Inte konstigt egentligen, jag är människa med känslor.

Men vet ni, man ska ju fokusera på positivt och ignorera negativt, så that's what I'll do. Kolla resor, drömma mig bort. Klart att man önskar sig en vit jul, massa snö, men med det menar man inte kaos deluxe från höst till vår. Inte jag i alla fall.

xoxo