Jag drogar The Scipt, love it. Samtidigt som mina stenhårda silikonbröst smärtar. Men jag pallar faktiskt inte resa mig och vandra till köket där medicinerna finns. Jag orkar inte mycket, med all rätt egentligen, nyopererad ju. Jag är nöjd med resultatet rent storleksmässigt, men svullnaden resulterar ju i att man inte riktigt vet än. Äh, jag är lycklig att jag investerade i mig själv.

Mitt liv är lite bittersweat. Jag fick två nya jobb och massor av andra erbjudanden på bara två veckor. Jag behövde verkligen den boosten. Så numera är jag växeltelefonist genom Manpower åt Addici vars kund är Region Skåne (klyddigt men arbetsplatsen är Universitetssjukhuset i Lund). Dessutom ska jag läras upp som receptionist på Fitness24Seven så fort jag hinner typ.

Det känns underbart att ekonomin är räddad. Men jag är nog ändå mer osäker än någonsin. Ibland är jag resonlig och fattar att man ska leva i nuet, men framtiden är jävligt jobbig att förutspå och som folk vet är jag besatt av detta. Saker och ting vart upp och ner och ibland bryter kaos ut åter igen, då önskar man sig en spåkula. Jag vet ju att jag är less på att må kasst så egentligen är valet inte tufft då, men jag brände broar, speciellt en bro. Ett val jag antog skulle lösa allt, men egentligen vettefan om någonting är löst. Ett hemskt farväl vart det i alla fall, den saken är säker. Förlåt.

Jag läker, precis som brösten. Men frågan är bara hur lång tid detta tar och egentligen om det är värt tiden, den smärtan jag bär. Bara försvinn. Typiskt nog är mina falska önskemål omöjliga. Vi hörs och ses.

Oskar Linnros, Spotify vet hur man blandar. 'Men även om ett sekel går så ska jag alltid vänta på vår tur.'

For better or worse. Du anar inte, faktiskt. Jag vet att du inte vet exakt precis hur mycket du betyder för mig. Men låt mig berätta om en flicka, ett tag vart hon kanske löjligt och barnsligt kär, eller också tyckte hon bara han vart skoj och skämtsam. Grannkillen. Flickan växte upp till en ibland, eller ganska ofta, osäker tjej. Kille blidde man och flyttade. Ett tag gav hon upp, hon skulle aldrig hitta någon som faktiskt kände något för henne. Många män i världen svek henne alltid och pojkvänner klickade inte helt. Dock klunkade hon massvis med alkohol en kylig utgång i december och alla tequilashots fick hoppet och tron att återvända. Ett nummer kladdades på pappersbiten så mannen bakom baren skulle bara höra av sig. Det är den första orsaken till varför jag älskar dig, du smsade, du ringde. Orsakerna som följer är många och än är inte sista orsaken till varför jag älskar dig funnen, för jag vill och kan bli gammal med dig, upptäcka världen med dig och fördjupa känslorna med dig. Kärleken räcker till och för mig är du mer än alla andra runt omkring. Du försöker fortfarande få vardagen skämtsam och skoj, jag behöver dig för att stå med båda fötterna på jorden så att jag kan slappna av och släppa loss. Med dig är jag människan jag vill vara. Tack för att du finns, you will always be my boohoohoohoo ;)